Emilia Lahtinen är industridoktorand på Gedea och Karolinska Institutet. Hennes projekt har titeln Bacterial vaginosis: Understanding the impact of antibiotic and antibiotic-free treatments on the vaginal microbiome and risk of recurrence. Lär känna Emilia i denna korta intervju.
Du har varit industridoktorand sedan 2022, en position som delas mellan Gedea och Karolinska Institutet. Var detta ditt drömprojekt?
Ja, absolut! Jag visste att jag ville arbeta med bioinformatik, mikrobiomforskning och vara nära, eller inom industrin. Som industridoktorand kan man bedriva forskning som inte bara sannolikt kommer att tillämpas utan också bidrar till den generella kunskapsbasen.
Vad är din roll på Karolinska Institutet?
Jag är verksam vid Centre for Translational Microbiome Research (CTMR). Jag har turen att ha ett utmärkt handledningsteam som vägleder min forskning. Min huvudhandledare, Ina Schuppe Koistinen, PhD, är baserad vid CTMR, där två av mina biträdande handledare också är knutna. Dessutom handleds jag av Helena Strevens, MD, PhD, från Gedea Biotech.
Vilken skillnad kan din forskning göra för kvinnor eller inom området kvinnors hälsa?
Forskningsfältet är relativt nytt, eftersom kvinnors hälsa historiskt har varit underrepresenterat inom medicinsk forskning, och det finns mycket att lära. Att utöka vår kunskap om det vaginala mikrobiomet kommer att hjälpa oss att förstå de underliggande orsakerna till tillstånd som bakteriell vaginos och vägleda utvecklingen av mer effektiva, riktade behandlingar.
Vad vet vi om det vaginala mikrobiomet idag? Finns det en gemensam förståelse för vad som utgör ett friskt mikrobiom och vad som inte gör det?
En tydlig orsakssamband mellan specifik mikrobiomkomposition och de symtom som kvinnor upplever har ännu inte fastställts. Historiskt har infektioner tillskrivits specifika patogena mikrober, med antagandet att eliminering av dem löser problemet. Men det är inte så enkelt. Mikrobiomets funktion påverkas av de dynamiska interaktionerna inom och mellan mikrobiella samhällen. Det vaginala mikrobiomet varierar också avsevärt mellan olika livsstadier. Faktorer som graviditet, förlossning, klimakterium och hormonella förändringar kan alla påverka mikrobiomet. Etnicitet spelar också en roll i mikrobiomets mångfald, men det är oklart om detta beror på skillnader i livsstil, genetik eller immunsystemets svar. En etablerad observation är dock att ett mikrobiom dominerat av Lactobacillus crispatus är kopplat till god hälsa, medan ett mikrobiom med hög mikrobiell mångfald är förknippat med olika gynekologiska tillstånd och negativa graviditetsutfall.
Forskningsfältet är relativt nytt. Varför har denna kunskap, som är viktig för kvinnors hälsa, inte utforskats tidigare? Beror det på brist på intresse, resurser eller tillgång till rätt teknologi?
Troligen alla tre. Vi använder shotgun-sekvensering för att bearbeta stora datamängder, och framsteg inom sekvenseringsteknologi har utan tvekan drivit mikrobiomforskningen framåt. Tidigare användes metoder som 16S rRNA-sekvensering för att identifiera många mikroorganismer som inte kunde odlas i laboratoriet, men de hade begränsningar i upplösning och omfattning. Utvecklingen av sekvenseringsteknologi har varit avgörande för att identifiera och karaktärisera mikroorganismer i stor skala. Många områden inom kvinnors hälsovetenskap har kämpat med brist på resurser och intresse, vilket är anledningen till att forskningsfronten nu utvecklas snabbt. Det är fantastiskt att vara en del av banbrytande forskning!
Vad är ditt nästa mål?
Nästa år är mitt mål att publicera resultat relaterade till Gedeas CL3-studie (NFERTITI), där jag studerade förändringarna i det vaginala mikrobiomet hos patienter som behandlades med pHyph. Det är verkligen spännande!
Vid CTMR har vi också ett uppdrag att engagera oss i allmänheten och dela vår kunskap. Vi har ett Instagramkonto som heter @fembiome där vi publicerar “faktabaserad vetenskap om vulva, vagina och deras mikrober”. Följ oss för att dyka djupare i mikrobers värld och deras påverkan på kvinnors hälsa!
